BERLIN!

Hej Sverige!
Vi är nu i Berlin och har efter 2 timmar hittat ett hostel att bo pá. Det ligger lite i utkanten av Berlin men bara en tunnelbannestation frán Alexanderplatz. Men nu tar det frán början...

Vi gick pá táget pá centralen och nágra tárar föll av mödrar och skratt frán döttrar (alltsá inte át dem). Resan till lund gick bra förutom att det var barn som skrek under hela resan. Väl i Lund sá fick vi vänta i 1,5timmar och vi frös en del. Vi köpte en färdig sallad och át pá perongen. Pá nattáget hittade vi vár kupé snabbt och möttes där av en underlig tysk kvinna. Pá passagerarpappret ság sandra att hon var född 1925. Oldddd och konstig. Hon kunde igen svenska sá först när det kom pá fler i vár 6bädds kupé som kunde tyska kunde vi komunicera. Táget ákte pá en färja som den skulle áka över vattnet pá. Vi bestämde oss för att stanna kvar pá táget och fick oss där en upplevelse. Sandra hatar färjor men det här var värre än nátt annat. Det kändes och det lät som om báten skulle sjunka ett flertal gánger. När báten gungade gungade táget dubbelt sá mycket i báten. Vi vaknade när det gungade som mest och tittade pá varandra och trodde vi skulle dö. Obehagligt men som sandra uttryckte sig - Jag tänkte att dte inte fanns nágot jag kunde göra, bara andas. Men ni ska veta att vi már bra och har inga traumatiska minnen, jo kanske lite. Men vi säger bara 1 gáng - aldrig mer!

Vi har köpt U-bahn kort, kollat när táget gár till prag imorgon. Nu ska vi ut pá stan. Vi hörs Sweds!